Instagram

Follow Me!

Barn Fakta Livsstil Mat Miljö

Att tänka eko. Varför eko?

8 februari, 2016

Think organic by Charlotta Lingwall

Varför ekologiskt? Debatten blev het förra veckan när “forskare ifrågasatte nyttan med ekomat“. Det är “varken nyttigare eller bättre för miljön med ekomat“, tolkar man rapporten från International Centre for Research in Organic Food Systems i Aarhus. Vilket ICROFS några dagar senare kommenterar och menar på att svensk media feltolkar deras rapport. Citat:

Det svenske nyhedsbureau TT og en række svenske medier tager fejlagtigt ICROFS nye vidensyntese til indtægt for, at økologi hverken gavner sundhed eller miljø. Det er ikke korrekt. Vidensyntesen konkluderer derimod, at økologi overordnet set har positiv effekt på begge dele.

Fritt översatt: TT och en rad andra svenska medier feltolkar ICROFS nya rapport och skriver att ekologiskt varken gagnar miljön eller hälsan. Detta är inte korrekt. Rapporten summerar tvärtom att ekologi i det stora hela har positiv effekt på både miljön och hälsan.

Vidare säger samma forskare:  – Jag räknade ut en gång att de extrapengar som läggs på ekologisk skolmat skulle räcka till 3.000 lärare. Det tycker jag är oansvarigt av politikerna. En av orsakerna till att det ser ut som det gör är att handeln tjänar så mycket på att sälja en dröm eller känsla.

Då blir jag irriterad. Att säga att de extrapengar som läggs på ekologisk skolmat skulle räcka till 3000 lärare. Vad är det för jämförelse? Vill vi inte att våra barn ska äta så giftfri och bra mat som möjligt även i skolan? Jag läste för ett tag sen att det importeras kyckling från Thailand. Är det verkligen så vi vill ha det? Nu när kommuner äntligen börjar satsa mer på ekologiskt & närodlat så känns det som att ta flera steg bakåt när man läser rubriken “Pengarna skulle räcka till 3 000 lärare”. 

Så här ser det ut i Sveriges kommuner idag enligt Skolmat Sverige:

Få kommuner har satt upp konkreta mål för hur stor andel av det kött som serveras i de kommunala grundskolorna som ska vara svenskt och/eller närproducerat. Däremot har ungefär hälften av kommunerna satt upp generella mål om att öka andelen svenskt/närproducerat kött (gris, nöt, fågel och vilt).

Livsmedelskostnaden för lunchen i de kommunala grundskolorna låg under 2013 på 9,98 kr i snitt. Året innan (2012 års siffror) låg denna kostnad på 9,80 kr och året dessförinnan på 9,48 kr.

Kommunerna vill öka andelen svenskt/närproducerat kött. Öka mängden. Det är alltså inte självklart att allt kött som serveras är svenskt. Inte alls. Inte på långa vägar. Tänk själv att man ska trolla ihop en maträtt som får kosta 8-10 kr per person och måltid. Ja. Inte mer än så. 8-10 kr/måltid.

Alla dessa forskare och professorer som är ekomotståndare. Varje gång det rapporteras goda nyheter om att eko ökar kommer det en artikel om hur dåligt eko är.

För mig handlar det om våra barn som inte har en röst i det här fallet. Om vi fortsätter proppa i deras små kroppar gifter, hur vanligt är då med sjukdomar med hög dödlighet som t.ex. cancer när våra barn blir vuxna? (Med tanke på hur det ser ut idag jämfört med 40 år sedan…)

Läs gärna mer:

  • Reply
    Karin
    19 februari, 2016 at 19:37

    Att skollunchen låg på en låg summe visste jag, men nog trodde jag att den var högre.. Det är chockerande att det inte läggs mer resurser på skolmaten över lag. Många elever anstår äta skollunchen då den inte mättar och oftast inte är speciellt god heller. Att det inte läggs mer pengar på ekomat över lag är ganska chockerande… Det är dyrare med bra råvaror än det är med lösviktsgodis. Himla bra blogg för övrigt förresten! Kram
    /Karin

  • Reply
    Emma
    9 februari, 2016 at 09:47

    Min dotter berättade igår att dom i skolan börjat med små engångs förpackningar för smör i skolan. Jag skall inte säga att jag kan mycket i detta ämne men tom med jag förstår ju att det går åt fler förpackningar, blir dyrare och mer smör slängs… Ibland undrar jag vem som har rätten att ta beslut.

    • Reply
      Charlotta
      12 februari, 2016 at 12:42

      Oj, det låter ju inte så bra. Som du skriver så är det väldigt olika från kommun till kommun. Det finns kostchefer, ibland kanske det är rektorn på skolan och ibland är det politikerna. Fråga på skolan, rektorn eller föreståndaren vet och gå vidare den vägen. Det krävs att fler föräldrar engagerar sig och faktiskt frågar vad det är för mat som serveras till barnen. Superbra att du är engagerad!

Leave a Reply

Instagram

Follow Me!